Dregen har nog haft en del tur i rockbranschen enligt den eniga Jantemaffian!
En svensk herre som haft en del otur och skrivit en Bok om det(degen ska in) är Kee Marcello!
Jag gillade Europe runt 85 när Wings of Tomorrow kom, såg dom i Gränby ishall då!
Då va Europe utan tvekan det bästa svenska hårdrocksbandet(Spellbound va näst bäst sen va det ett stort hopp till Treat och alla dom töntbanden) och gitarristen John Norum hade en bluesig energi inte olik Gary Moore, Michael Schenker samt Uli Jon Roth och Ritchie Blackmoore.
Efter tredje skivan byttes John Norum ut mot Kee Marcello, de trogna Europe fansen va inte nådiga(John Norum >Kee Marcello), Eurupe blev mesigare och mer Keyboardbaserade.
Kee Marcello är tekniskt superskicklig, men Norum e både übercool och skicklig!
Kee Marcello flyttade sent 70 tal från Umeå till Stockholm för att bli rockstjärna!
Han fick ersätta Hasse Carlsson i Noice, men väl i skivstudion så funkade inte hans norrländska dialekt i ett kaxigt stockholmsband, via Easy Action vidare till Europe och det stora genombrotten men i stället skatteskulder etc etc...
En amerikan som haft sjukt mkt otur är Randy Holden!
Randy Holden spelade surfrock runt 1964 i Fender IV
Ett par singlar med Sons og adam ca 1966!
Runt 68 gjorde han en skiva som idag e sjukt dyr i original med bandet The Other Half. Total fuzzmagi!
Enligt vissa källor blev han i denna veva erbjuden att ersätta Jeff Beck i Yardbirds!
När senare The Other half skivan gavs ut på CD så gick de andra bandmedlemmarna bakom ryggen på Randy och snodde åt sej credits de inte skulle ha...
Efter Other Half hoppade Randy me i Blue Cheer och medverkar på sida 2 på den relativt svaga New Improved!
Dickie Peterson knarkade dock upp alla stålar så Randy va luspank trots att Blue Cheer låg på stort bolag och gjorde ordentliga turnéer!
1969 kommer Randys soloskiva och den är rockmagi rakt igenom, vilken röst och vilket gitarrlir!!!!!!!
Självklart så sålde inte skivan så bra och Randy va skyldig bolaget stålar så de försatte han i konkurs!
Sen blev det tyst fram tills för några år sedan då Randy verkar va på gång med en bra trio och han har gjort några skivor!
Hur kool är inte plexigitarren!
Nån gång ska jag skriva om en annan milstolpe från 60 talet nämligen Damon Songs of a Gypsy, Psykadelisk Zigenarrock, Zigenarrockmagi!
Via Facebook så framkom att en kamrat som jag känt sen mitten av 80 talet är i stan över Jul, låt oss kalla honom Professorn, fast egentligen är han Doktor :-)
Väl inne på AhaanThai ser jag att det skett en liten ansiktslyftning, inget dramatiskt, bara lite varmare färger och nya träpaneler!
AhaanThai är utan tvekan den trevligaste/mysigaste restaurangen jag känner till här i stan och det är EXTREMT prisvärt, så att inte äta 3 rätters är ju kardinalfel 1a!
Jag beställer in en stark räksoppa, Professorn beställer in vegetariska Vårrullar.
Jag dricker Cola light Professorn tar en stor Chang, han ser lite förskräckt ut då han inser att det är 64 cl, jag borde ta me han till Thailand nångång å visa han runt :-)
Soppan är verkligen sagolik, riktigt riktigt stark men inte för stark, mao precis som jag bad att den skulle va, Professorn tycker att Vårrullarna är aningen fattiga!
Dags för huvudrätt där körde vi båda en lite intressantare wokad rödcurry anrättning, jag valde kyckling Professorn Tofu eftersom han e vegetarian!
Smakrikt men absolut inte för starkt, men klart roligare än den sedvanliga cocosmjölkdreten!
Fantastiskt vi ger båda tummen upp!
AhaanThai är verkligen det optimala stället att träffa en gammal polare man inte sett på år och snacka om sånt som hänt i nutid och dåtid!
Dags för efterrätt och som vanligt så är ju både 43 och 44 helt sagolika och eftersom jag inte druckit Öl tycker jag att jag kan unna mej några kalorier och ta en av varje, Professorn e konservativ och kör Friterad Banan me Glass.
En annan gång va jag vrålhungrig på AhaanThai och tog in två huvudrätter, senare då jag åt på AhaanThai med mina föräldrar så skvallrade en av de yngre Thailändska grabbarna för min mor om dubbla huvudrätt incidenten :-)
Vi sippar på kaffet och betalar och går och ännu en gång går man mätt och belåten från AhaanThai.
Professorn vill ge brasklapp för vårrullarna (hur gör man vårrullar kul?) och nått enstaka pepperkorn som slitit sej från kvisten, men icke jag är benhård, här det finns inget alternativ!
Riktigt god mat i skön miljö och trevlig personal!
